YƏĞMA

is. [ fars. ] klas. Özgənin malını zorla əlindən alma; çapovul, qarət, soyğun(çuluq).
Verir yəğmayə nəqdi-gəncin olcaq pasiban sərxoş. Füzuli.
Qoşun qaçdı, boşaldı meydani-cəng; Bütün getdi yəğmayə tupü tüfəng. M.Ə.Sabir.

YƏD
YƏHƏR

Digər lüğətlərdə

вка́тываться испо́дние ко́ечный синоними́я ухайда́каться дадаи́зм закопа́ть пелёночный разворо́тный ска́лывать со́хлый черни́льность ковыриться лопух af- confiscate half-sighted hurtleberry ingot kitchener plane-shear serpent status quo ante bellum милость чуять